I mitt arbete som författare ingår att åka ut och träffa mina läsare i skolor och på andra håll.
Många – både ungdomar och vuxna – tycker att det är kul att träffa en författare. Men besöken är viktiga och roliga för mig också. Om man som jag skriver böcker om ungdomar i dag måste man ha kontakt med ungdomar av i dag.
Mats Berggren
Vickergatan 7, 3 tr
11861 Stockholm
kan du göra på www.adlibris.com Kalsonger med gröna älgar, Trosor med röda rosor, Den tidlösa komedin Inferno, Sista berättelsen om oss, Generation 55+, Vindsröjning, Sent ute, En enda kväll, Jag ljuger bara på fredagar, Onsdag kväll strax före sju, Din syster måste dö och Rami och Jonatan kan du köpa direkt av mig för 50:- + porto, de sex sistnämnda i pocket. Onsdag kväll strax före sju finns också i lättläst version. Maila mig så får du uppgifterna som behövs.
Mer att läsa om mig, mina böcker, mina pjäser med mera finns på:
www.forfattarcentrum.se
www.alfabeta.se
www.raben.se
www.friteatern.se
www.drakenteaterforlag.se
www.opal.se
www.lindelows.se
Jag kommer gärna till skolor för att träffa skolklasser – från 5:or till gymnasiet.
Vid ett besök på 40-60 minuter pratar jag om mina böcker. Det är viktigt att böckerna finns tillgängliga på skolan – om eleverna läser dem före eller efter besöket spelar ingen roll. Om de har läst en bok innan kan vi samtala om den, om de inte har läst blir besöket förstås annorlunda. Att jag kommer dit gör då ofta att många elever, också de som inte ofta öppnar en bok, får lust att läsa – och det kan vara väl så viktigt.
Jag tar också aulasamlingar och framträdanden på bibliotek, även på kvällstid.
Eftersom vuxenböckerna är arbetarromaner kommer jag gärna till fackföreningar för att tala om dem.
Förutom att jag talar om mina egna böcker håller jag gärna föredrag om modern ungdomslitteratur. Jag var Aftonbladets tonårsboksrecensent under elva år, satt sedan i Kulturrådets arbetsgrupp som delar ut litteraturstöd till barn- och ungdomsböcker i fyra, i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne i tolv och i styrelsen för Sveriges Författarfond i nio. I femton år läste jag i stort sett hela den svenska utgivningen av tonårsböcker. Det gör jag inte längre, men jag följer med i utvecklingen – har gjort det sedan 1987 – och läser det jag tycker verkar intressant. Jag brukar påstå att jag är en av dem i Sverige som har störst överblick över de senaste årtiondenas ungdomslitteratur. Jag delar gärna med mig av mina kunskaper till t ex lärare, bibliotekarier och fritidsgårdspersonal, håller bl a studiedagar.
Jag leder ofta skrivarverkstäder både i skolor och på andra håll.
I skolan kan det röra sig om allt från en lektion eller en temadag till att jag återkommer många gånger, ibland till samma klass under flera terminer.
Det vanligaste är att jag kommer till en klass fyra gånger, sammanlagt sex 40-minterslektioner.
Då läser klassen en av mina böcker innan jag kommer. Första gången pratar vi om den och om några av mina andra böcker.
Andra gången låter jag eleverna skriva korta texter under ett dubbelpass. Vi börjar med att de skriver ett ord för att sedan fortsätta med dikter där mitt mål är att de på ett enkelt sätt ska uttrycka sina tankar och känslor.
Tredje gången håller jag en berättarteknisk genomgång där jag lär ut en del av författarnas yrkesknep – hur man får en berättelse spännande m m. Sedan får eleverna börja på var sin berättelse, som de skriver färdig på lektioner när jag inte är där. Lärarna skickar berättelserna till mig, jag läser dem och skriver en personlig kommentar till varje.
Fjärde gången lämnar jag tillbaka berättelserna, kommer med synpunkter som gäller alla, ger tips till dem som vill fortsätta utveckla sitt skrivande och genomför eventuellt någon kortare skrivövning.
Jag har också haft skrivarverkstad på en ungdomsgård.
Jag leder gärna skrivarläger på loven med både ungdomar och vuxna. Av alla mina ”pratjobb” är lägren de roligaste. Det är en förmån att få lära känna litteraturintresserade ungdomar lite närmare och hjälpa dem vidare i sitt skrivande.
Jag började skriva min första bok, Orent ackord, medan jag fortfarande arbetade på Scania i Södertälje. Jag tyckte att det saknades böcker som handlade människor som mig och mina arbetskamrater och våra problem. Mina fyra första böcker handlar på olika sätt om Scania och Södertälje – men det kunde lika gärna gälla en annan stor industri i en annan stad. Orent ackord är en samtidsskildring, som i mycket tar upp arbetsvillkoren på verkstadsgolvet – som är lika för hundratusentals arbetare och tyvärr inte har förändrats särskilt mycket sedan boken skrevs. Metallarbetarförbundet upptäckte att många av deras unga medlemmar gillade boken och gjorde en egen upplaga som har gått ut i 15.000 ex. När blodrosen slår ut är en historisk roman, Kalsonger med gröna älgar en ungdomsbok som bl a skildrar hur det är att växa upp i skuggan av den stora fabriken (min pappa jobbade också på Scania), Varken varken eller eller är en framtidsvision. Jag brukar kalla de här fyra böckerna min Scaniakvartett. I sju år arbetade jag på Scania, det tog åtta år att skriva om erfarenheterna därifrån.
Sedan har mitt författarskap gått vidare. Jag har skrivit två böcker till om huvudpersonerna i Kalsonger med gröna älgar. De utspelas när jag var ung och miljön är fortfarande Södertälje, men Scania spelar ingen större roll i böckerna.
Annars kan man säga att drivkraften i mitt författarskap är en nyfikenhet på det samhälle och den tid jag lever i. Hur ser Sverige ut i dag, vad är bra, vad är dåligt, varför har det blivit så, vad kan vi göra åt det som är dåligt, vart är vi på väg? Det är den nyfikenheten som får mig att skriva en bok som Den tidlösa komedin Inferno, där jag försöker fånga dagens svenska samhälle i många olika skikt. Men det är också den nyfikenheten som får mig att stöta på historier som den i Blåögd – som bygger på verkliga händelser jag läste om i en engelsk dagstidning. Eller att ta ett jobb med en skrivarverkstad på den fritidsgård där jag lärde känna Bawer Coskun, som berättade den historia som kom att leda till boken Sent ute. Eller till att tillsammans med Friteatern åka ut till en skola med muslimska barn för att skriva en pjäs – och så småningom en bok – om kulturkrockar mellan svenskar och muslimer – Det finns inga skridskor i öknen.
Sedan 1999 har jag nästan bara skrivit ungdomsböcker. Det ena har gett det andra, böckerna och pjäserna har lett in i varandra. För mig är mina tonårsböcker en sorts samtal mellan den vuxne jag – författaren – och tonåringen jag, som fortfarande bor kvar i mig. Den vuxne jag berättar saker för tonåringen jag som den vuxne jag tycker att tonåringen jag borde ha funderat över när han en gång fanns. Jag anser att den viktigaste egenskapen för en barn- och ungdomsförfattare är att han eller hon kommer ihåg hur det var – och det tycker jag att jag gör. Ibland undrar varför jag är så barnslig att jag har fastnat i tonåren, varför jag i bok efter bok ältar de problem man har i den åldern. Jag tror att det beror på att de stora livsfrågorna är som mest brännande för många människor under de åren. När jag i böckerna samtalar med tonåringen jag gör jag det samtidigt med tusentals läsare – och jag kan knappast tänka mig något mera meningsfullt än ett samtal med unga människor om de stora livsfrågorna.
Fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2019
Länstidningens kulturpris i Södertälje 2018
Din syster måste dö röstades fram till 2017 år bästa ungdomsbok i Vår Bokjury Solna Sundbyberg
Onsdag kväll strax före sju fick Spårhunden, Svenska Deckarakademins pris till årets bästa barn- och ungdomsdeckare, 2014.
Jag ljuger på fredagar vinnare av Stora Läsarpriset 2013, framröstad som årets bästa barn- och ungdomsbok på sajten bokcirklar.se
Språkresan nominerad till Spårhunden 2011
En bok för allas vänners pris Årets läsfrämjare 2007
ABF.s litteraturstipendium 2005
Stockholms läns landstings kulturstipendium 2000 och 1987
LO:s kulturstipendium 1999
Stiftelsen Fredrik Ströms Minne 1996
Stockholms stads kulturstipendium 1991
Svenska Byggnadsarbetareförbundets kulturstipendium 1991
Svenska Kommunalarbetareförbundets kulturpris 1989
Jag var ledamot av Svenska Barnboksakademin 1998-2007, av Statens Kulturråds arbetsgrupp för litteraturstöd till barn- och ungdomslitteratur 1998-2002, av juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2002-2014 och av styrelsen för Sveriges Författarfond 2006-2015.